Studier, ord & översätta.
Just nu har jag den stora uppgiften att lämna in på kursen Hälsovetenskap på Masterutbildningen. Det gör att man måste läsa och skriva enormt mycket på en väldigt intensiv och kort tids period.
Nästan all literatur och alla artiklar är på Engelska så det blir lite som att beffina sig språkligt i två världar på en och samma gång.
Halvatiden läser man något på Engelska andra halvan skriver man på Svenska det man läst på Engelska.
Massa översättning blir det.
Nu tror jag oftast att jag förstått den rätta betydelsen av vad som står i böcker och artiklar, att jag i huvudet översatt det korrekt, men jag brukar kolla om jag verkligen har fattat det rätt.
Många gånger har jag fattat rätt men ibland finns uttryck i de akademiska samanhangen som betydelsen ihop blir något helt annat än vad orden var för sig betyder i andra samanhang.
Där finns väldigt avancerade uttryck som vi aldrig snubblat över i filmer, skola, litteratur på engelska, sånt som ibland inte finns med som förklaring i Engelska lexikon. Sånt är vanligt att snubbla över.
Google översätt är faktiskt bra som en vink om det kan finnas en språklig betydelse på orden som vi inte förstår för dem betyder något annat när dem står ihop än när dem översätts via lexikon ord för ord.
Annat bra sätt att lösa detta är att slå i special lexikon för psykologi, för vetenskapliga termer osv och även wikipedia ger en bra förklaring till hur orden kan sammanlänkas till ny betydelse.
Flertal gångar finns inte vissa ord. Man söker överallt. då kan wikipedia hjälpa till guida en i rätt riktning, speciellt den Engelska och USA:s wikipedia.
Många undersökningar är gjorda i USA. Men även dem från Sverige, norden, Europa eller Asien har oftast tydlig USA- Engelska eller Brittisk- Engelska.
Inte helt lätt.
Jag har kommit på att min tidigare Brittiska- Engelska bara räkte delvis. Under åren på Högskolan och Unviversiteten har min Engelska blivit mer internationell. Det är lättare att läsa Artiklar från USA nu. Jag behöver bara kolla betydelsen för vara mer säker att den är korrekt. Men visst lär man sig nytt hela tiden...
När man bor i Sverige, pratar Svenska och läser stora delar av utbildningarna på engelska så blir det en kluvenhet.
Jag stod och prata med min vännina ordet jag ville säga till henne fanns inte på Svenska!
Vi hade inget liknande ord på Svenska.
Detta gjorde att det tog ett tag att förklara det jag ville beskriva, för hon kan inte den Engelska som finns på mitt Universitetet och med min innriktning, det är ju ofta vetenskapligt språk som just är speciellt för just ens egen inriktning i mitt fall Hälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
Hon har ju läst Konst på Högskolan, det är inte alls samma termer.
Att jag har dyslexi och pluggar på så högnivå sätter också keppar i hjulen ibland. Jag kan ju kopiera ord och få dem översatta via dator, men om dem är i en bok, då blir det jätte jobb att föra över från bok till dator. Jag får då ta tre bokstäver i taget hålla finger i boken och kolla tregånger att jag inte missat någon bokstav, vilket jag oftast har.
Min dyslexi gör att jag aldrig kan skriva rakt av på Engelska, vilket är enormt jobbigt! Jag önska att jag hade en dator man kunde parata in saker på. Att parata flytande Engelska men inte kunna skriva den, men klara att läsa den är irriterande.
Men idag kan vi i alla fall plugga på Masters utan större problem pga av datorn, tekniken och översättnings program. Teknikens under gör att mina kunskaper också kan delas med andra.
Hade jag vart en generation tidigare hade jag aldrig haft den möjlighet jag har idag.
Nästan all literatur och alla artiklar är på Engelska så det blir lite som att beffina sig språkligt i två världar på en och samma gång.
Halvatiden läser man något på Engelska andra halvan skriver man på Svenska det man läst på Engelska.
Massa översättning blir det.
Nu tror jag oftast att jag förstått den rätta betydelsen av vad som står i böcker och artiklar, att jag i huvudet översatt det korrekt, men jag brukar kolla om jag verkligen har fattat det rätt.
Många gånger har jag fattat rätt men ibland finns uttryck i de akademiska samanhangen som betydelsen ihop blir något helt annat än vad orden var för sig betyder i andra samanhang.
Där finns väldigt avancerade uttryck som vi aldrig snubblat över i filmer, skola, litteratur på engelska, sånt som ibland inte finns med som förklaring i Engelska lexikon. Sånt är vanligt att snubbla över.
Google översätt är faktiskt bra som en vink om det kan finnas en språklig betydelse på orden som vi inte förstår för dem betyder något annat när dem står ihop än när dem översätts via lexikon ord för ord.
Annat bra sätt att lösa detta är att slå i special lexikon för psykologi, för vetenskapliga termer osv och även wikipedia ger en bra förklaring till hur orden kan sammanlänkas till ny betydelse.
Flertal gångar finns inte vissa ord. Man söker överallt. då kan wikipedia hjälpa till guida en i rätt riktning, speciellt den Engelska och USA:s wikipedia.
Många undersökningar är gjorda i USA. Men även dem från Sverige, norden, Europa eller Asien har oftast tydlig USA- Engelska eller Brittisk- Engelska.
Inte helt lätt.
Jag har kommit på att min tidigare Brittiska- Engelska bara räkte delvis. Under åren på Högskolan och Unviversiteten har min Engelska blivit mer internationell. Det är lättare att läsa Artiklar från USA nu. Jag behöver bara kolla betydelsen för vara mer säker att den är korrekt. Men visst lär man sig nytt hela tiden...
När man bor i Sverige, pratar Svenska och läser stora delar av utbildningarna på engelska så blir det en kluvenhet.
Jag stod och prata med min vännina ordet jag ville säga till henne fanns inte på Svenska!
Vi hade inget liknande ord på Svenska.
Detta gjorde att det tog ett tag att förklara det jag ville beskriva, för hon kan inte den Engelska som finns på mitt Universitetet och med min innriktning, det är ju ofta vetenskapligt språk som just är speciellt för just ens egen inriktning i mitt fall Hälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
Hon har ju läst Konst på Högskolan, det är inte alls samma termer.
Att jag har dyslexi och pluggar på så högnivå sätter också keppar i hjulen ibland. Jag kan ju kopiera ord och få dem översatta via dator, men om dem är i en bok, då blir det jätte jobb att föra över från bok till dator. Jag får då ta tre bokstäver i taget hålla finger i boken och kolla tregånger att jag inte missat någon bokstav, vilket jag oftast har.
Min dyslexi gör att jag aldrig kan skriva rakt av på Engelska, vilket är enormt jobbigt! Jag önska att jag hade en dator man kunde parata in saker på. Att parata flytande Engelska men inte kunna skriva den, men klara att läsa den är irriterande.
Men idag kan vi i alla fall plugga på Masters utan större problem pga av datorn, tekniken och översättnings program. Teknikens under gör att mina kunskaper också kan delas med andra.
Hade jag vart en generation tidigare hade jag aldrig haft den möjlighet jag har idag.
